Det viktiga samspelet mellan kalcium och fosfor
Kalcium är ett nyckelmineral för tillväxt och underhåll av ben och tänder. Detta gäller både katter och människor och är relativt välkänt. Men som med så många saker i kroppen verkar det inte helt på egen hand. En hälsosam kalciumbalans kräver också fosfor. Därför är det viktigt att säkerställa att din katts fosforintag matchar dess kalciumintag.
Fördelarna med kalcium och fosfor
Vi har skrivit om kalcium tidigare, så några av dessa punkter kommer att vara bekanta. Fosfors effekter och fördelar är mindre kända, så vi förklarar dem här i lite mer detalj:
- Benhälsa: Kalcium och fosfor arbetar tillsammans för att säkerställa korrekt bentäthet och struktur. De är avgörande för utveckling och underhåll av starka ben och tänder. Endast med rätt mängd fosfor i kroppen kan benen absorbera tillräckligt med kalcium.
- Metabolism: Fosfor är involverat i olika metaboliska processer, inklusive energiproduktion. Det spelar en nyckelroll i bildandet av ATP (adenosintrifosfat), som är cellernas ”energivaluta”. Utan tillräckligt med fosfor finns det en risk att inte tillräckligt med ATP produceras för att möjliggöra en hälsosam celldelning. Brist på fosfor kan därför påverka alla delar av kattens kropp.
- Cellsignalering och struktur: Brist på ATP är inte den enda risken som fosforbrist kan medföra för hela kroppen. Tillsammans med kalcium är fosfor viktigt för att upprätthålla korrekt cellfunktion. Det är en komponent i DNA och RNA, som är nödvändiga för cellreplikation.
- Muskelfunktion: Kalcium är avgörande för muskelsammandragningar. Det hjälper musklerna, inklusive hjärtat, att fungera korrekt.
- Nervöverföring: Kalcium spelar en roll i överföringen av nervimpulser. Detta är avgörande för att samordna reaktioner och upprätthålla korrekt kommunikation mellan nervsystemet och musklerna.
- Digivning och dräktighet: Att växa och mata en annan varelse med ben och tänder innebär att en betydande del av det konsumerade kalciumet överförs till ungen, vilket kan vara skadligt för modern.
- Hormonella funktioner: Kalcium spelar också en roll i hormonutsöndring, inklusive de som påverkar ämnesomsättningen och den allmänna hälsan.
Samspelet mellan kalcium och fosfor
Den starka kopplingen mellan kalcium och fosfor beror på hur kalciumnivåerna framträder i blodet. Hälften av kalciumet i blodet är i joniserad form (Ca++), och resten är bundet till fosfater eller proteiner. Om det inte finns tillräckligt med fosfor i kroppen kommer kalciumnivån i blodet också att sjunka. Kroppen försöker då höja kalciumnivån genom att absorbera mer kalcium från maten under matsmältningen eller – ännu värre – från benen, vilket försvagar dem.
Att konsumera mer kalcium utan fosfor kanske inte ger kroppen förmågan att lagra detta kalcium i benen, eftersom det inte finns tillräckligt med fosfor för att hjälpa till att transportera det. Balansen mellan dessa två mineraler är därför lika viktig som var och en är individuellt. Detta ”samarbete” mellan de två mineralerna påverkar också njurar och urinblåsa. Njurarnas roll är att reglera mineraler i kroppen. När det finns ett överskott eller en brist på ett mineral kan detta belasta njurarna. På grund av sambandet mellan kalcium och fosfor kan för mycket eller för lite av något av dem leda till njursjukdom.
Den direkta följden av njurfunktionen är effekten på urinblåsan. Ett överskott av ett mineral gör att njurarna utsöndrar det, vilket placerar det i urinvägarna och skapar en obalans där. En hälsosam kalcium-fosforbalans kan hjälpa till att förebygga bildandet av urinstenar, ett vanligt hälsoproblem hos katter.
Kalcium- och fosforkällor
Katter får vanligtvis dessa mineraler från animaliska källor såsom kött och fisk, som naturligt är rika på både kalcium och fosfor. Att se till att din katts kost innehåller rätt mängder av dessa mineraler kan bidra till ett långt och friskt liv. En diet bestående enbart av kött bör ge allt kalcium och fosfor som din katt behöver – och framför allt i rätt proportion till varandra. När kattmat innehåller spannmål, vilket vissa gör, kan fosfor delvis vara bundet till fytinsyra. Detta kan minska fosforupptaget och skapa en oönskad obalans mellan dessa mineraler.
Det optimala förhållandet mellan tillgängligt kalcium och fosfor i en katts kropp bör ligga mellan 0,9 och 1,1 till 1. För att uppnå detta förhållande måste det finnas en något högre mängd kalcium i maten, alltså ungefär 1,1–1,4 gånger mängden fosfor. Detta anges på etiketten i avsnittet ”Analytiska beståndsdelar” som ”Ca:P = 1,1:1” eller ”Ca:P = 1,4:1”.
Balanserad kalcium-fosforkvot (Ca:P-kvot)
Njurfunktion: Njurarna spelar en avgörande roll i regleringen av mineraler i kroppen. En obalanserad Ca:P-kvot kan belasta njurarna och potentiellt leda till njursjukdom.
Urinvägshälsa: En korrekt Ca:P-kvot kan bidra till att förebygga bildandet av urinstenar, ett vanligt hälsoproblem hos katter, särskilt hos hanar.
Balanserad nutrition: För en i övrigt frisk katt bör Ca:P-kvoten i kosten ligga på omkring 1:1 till 2:1.
Sjukdomsförebyggande
Att se till att dina katter äter hälsosam mat hjälper till att förebygga sjukdomar och vissa tecken på åldrande. Särskilt de mer ”tysta” sjukdomarna, som njursjukdomar, diagnostiseras vanligtvis först när de redan är ganska långt framskridna. Katter tenderar att inte visa något obehag förrän de verkligen måste. Diagnosen av njursjukdom kan vara snabb, men den fortlöpande behandlingen kan bli kostsam. På lång sikt är det mycket billigare att förebygga njurskador från början genom att säkerställa att din katts mat innehåller rätt mineraler i rätt proportioner.
Visste du? Kronisk njursjukdom är en vanlig sjukdom hos vuxna och äldre katter. Fosfor (P) i kosten anses i allt högre grad vara en bidragande faktor som påskyndar njursjukdom. Höga fosfornivåer (P) i fodret och en låg kalcium-fosforkvot (Ca:P) är förknippade med njurskador hos katter.
Det här inlägget har översatts med hjälp av artificiell intelligens för att göra det tillgängligt på ditt språk.
